Per Magnus Johansson - 830628

Magnus såg jag första gången för cirka ett och ett halvt år sedan när jag började på lärarutbildningen i Gävle. Vi gick inte i samma klass men jag lärde känna två söta flickor vid namn Emma och Jessica, och dom umgicks flitigt med denne Magnus. Mitt intryck av honom var att han var en glad prick och att han hade en otroligt mysig röst. Den är annorlunda. Vi lärde inte känna varandra då utan det gick ett halvår men sedan slogs vi ihop i samma klass då även han läser till idrottslärare. Första halvåret umgicks vi inte så mycket heller, utan vi blev mest klasskompisar som kom bra överrens, inte så mycket mer men absolut inte mindre.

Det var först när vi började idrott & hälsa B i höstas som våran vänskap kom till en högre nivå, en nivå som jag aldrig trodde den skulle nå till. Han är nog så nära någon kille någonsin varit mig - alltså känslomässigt - och om man ser till vänner. Ja ni förstår. Vi umgicks mer under lektionerna men började även umgås på fritiden. Vi skojar och busar och under lektionstid är nog magnus favoritsysselsättning att tracka mig eller att vända mig över axeln och visa att han minsann är starkare än vad jag är. Det är nätt och jämnt mina vänner! haha.

Magnus och jag brukar inte göra så mycket tillsammans på fritiden, för vi gör så otroligt mycket i skolan, alltså att hitta på saker. Utan det har mer blivit en sådan relation där vi åker och handlar, lagar mat, tittar på TV, går ut på promenader, sitter och pratar eller bara är. Jag älskar människor som man bara kan vara med. Man behöver inte säga något, utan att vara i den personens närhet räcker. Man kan sitta tyst i en timme, men man umgås ändå.

Jag har aldrig någonsin mött en person som bryr sig så mycket om andra. Han kan ibland göra saker för andra fast det själv sätter honom i en knipa eller situation som blir jobbig. Jag vet inte riktigt vad jag ska kalla det, om han bara är dum eller om han är snäll. I och med att vi är så otroligt lika så måste jag nog säga att han är snäll. Man kan ju inte snacka skit om sig själv. Fast måste ändå erkänna att det är jävligt dumt. Hur som haver så är det en egenskap som är så fin, och det visar på att han har ett stort och varmt hjärta. Magnus har varit med om saker som jag ibland har svårt att förstå, men jag är så glad att han vill dela sina historier med mig, likasom jag delar mina historier med honom. Jag älskar jag att vi kan prata om allt. Jag har aldrig haft någon manlig vän som bryr sig så mycket om att jag ska må bra och ha det bra som Magnus gör. Magnus kalender innehåller mina röda dagar så han vet när han ska passa sig - haha näe men nästan - och vi kan prata om alla problem vi har eller allt som är bra. Det är så skönt att vi är av olika kön så man kan få en hel del förklarat som man annars skulle vara helt ovetande om.

Magnus har blivit min bästa vän och min bror. Den här fotbollsnörden har satt djupa spår i mig. Du kommer alltid finnas i mitt hjärta och jag är evigt tacksam för att vi funnit varandra. Jag älskar dig Magnus Johansson!

Tack för att du finns!
♥