♥ Veckans Vän ♥
Eva Marie Johansson - 870601
Vem kunde ana att den dagen skulle komma att betyda så mycket i mitt liv? Vad hade hänt om inte Ulla och Roger träffats, och tänk om de bestämt sig för att det skulle räcka med tre barn?! Hur skulle mitt liv sett ut då? TACK kära Ulla och Roger för att ni skapat denna vackra människa som har gjort mig till den jag är idag, utan henne hade min uppväxt inte varit densamma.
Vi träffades första gången en solig sensommardag i augusti -99. Det kom inte att bli något bra möte. Hon hade fått upp ögonen för min kära kusin Mattias. Hon var dock helt ovetande om att vi var kusiner och när jag va där för att plocka löv ur hans såg hon rött. Den blonda bitchen ska dö!
Några dagar senare hamnade vi såklart bredvid varann i bänkarna. Det var hon, jag, Crille Olsson, Martin Bergenholtz och Sonny Hellström om jag inte minns fel. Vet ej hur detta kom upp, men jag nämnde att Hardcore Superstar - Someone special var min favoritlåt. Då skulle den blonda bitchen inte dö längre.
Genom svåra stunder och enkla stunder. Vi har hängt med vilka människor som än kommit i vår väg, huvudsaken vi var tillsammans. Vi har skrattat, pratat i telefonen i timmar (alltid vid ett speciellt tillfälle), idrottat, lagat mat, sovit, lyssnat på musik, festat, bara hängt utomhus och nästan allt annat man kan göra tillsammans. Vi har haft en period då vi gled isär, men hittade relativt snabbt tillbaka till varann då vi helt enkelt inte fungerade lika bra någon utav oss om vi ej fick vara tillsammans. Eva satt på en bänk i korridoren på Staffangymnasiet. Jag tog ett djupt andetag, gick och satt mig bredvid denna människa som var så främmande men ändå den person som visste allt om mig och jag om henne. "Vill du följa med till huddik och kolla på nattcupen?" frågade jag. "Ja, det skulle vara skitkul" svarade Eva. Så var det problemet löst. Inget skulle komma i vår väg igen.
Efter vi tog studentet -06 bestämde sig min älskade vän att flytta till Växjö. Hon har bott där sedan dess. Jag saknar henne så det värker i mitt hjärta vissa stunder men samtidigt så känner jag ingen oro, för jag vet att hon alltid finns med mig. De gånger vi ses så är vi tillbaka precis där vi slutade sist, inget behövs börjas om, inget behöver uppdateras för det som har hänt under tiden vi inte setts spelar ingen roll. Det är vad som händer när vi ses som spelar roll. Att vi får vara tillsammans.
Vi träffades första gången en solig sensommardag i augusti -99. Det kom inte att bli något bra möte. Hon hade fått upp ögonen för min kära kusin Mattias. Hon var dock helt ovetande om att vi var kusiner och när jag va där för att plocka löv ur hans såg hon rött. Den blonda bitchen ska dö!
Några dagar senare hamnade vi såklart bredvid varann i bänkarna. Det var hon, jag, Crille Olsson, Martin Bergenholtz och Sonny Hellström om jag inte minns fel. Vet ej hur detta kom upp, men jag nämnde att Hardcore Superstar - Someone special var min favoritlåt. Då skulle den blonda bitchen inte dö längre.
Sedan dess har vi suttit ihop.
Genom svåra stunder och enkla stunder. Vi har hängt med vilka människor som än kommit i vår väg, huvudsaken vi var tillsammans. Vi har skrattat, pratat i telefonen i timmar (alltid vid ett speciellt tillfälle), idrottat, lagat mat, sovit, lyssnat på musik, festat, bara hängt utomhus och nästan allt annat man kan göra tillsammans. Vi har haft en period då vi gled isär, men hittade relativt snabbt tillbaka till varann då vi helt enkelt inte fungerade lika bra någon utav oss om vi ej fick vara tillsammans. Eva satt på en bänk i korridoren på Staffangymnasiet. Jag tog ett djupt andetag, gick och satt mig bredvid denna människa som var så främmande men ändå den person som visste allt om mig och jag om henne. "Vill du följa med till huddik och kolla på nattcupen?" frågade jag. "Ja, det skulle vara skitkul" svarade Eva. Så var det problemet löst. Inget skulle komma i vår väg igen.
Efter vi tog studentet -06 bestämde sig min älskade vän att flytta till Växjö. Hon har bott där sedan dess. Jag saknar henne så det värker i mitt hjärta vissa stunder men samtidigt så känner jag ingen oro, för jag vet att hon alltid finns med mig. De gånger vi ses så är vi tillbaka precis där vi slutade sist, inget behövs börjas om, inget behöver uppdateras för det som har hänt under tiden vi inte setts spelar ingen roll. Det är vad som händer när vi ses som spelar roll. Att vi får vara tillsammans.
Tack för att du finns!
♥
♥
Kommentarer
Postat av: Amaar
det var riktigt fint skrivit :) hoppas att det ni alltid finnas för varandra.
Trackback
