Jaha, då sitter man här. På golvet i en lägenhet på Munkedamsveien. Har nyss kommit hem från "stan" där jag och Elin har virrat runt på gatorna i flera timmar. Klockan 12 hade vi en intervju på ett bemanningsföretag som heter Top Temp. Det gick bra. Tror jag. Jag känner mig inte lurad och vet att jag ställde krav och inte lät mig säljas för enkelt. Elin likaså, jag tror vi skaffade oss en bra deal. Elin är just nu på en annan anställningsintervju oxå, får höra hur det gick när hon kommer hem. Om hon kommer hem. Hej lokalsinne?

Igårkväll var alltså kvällen vi kom till Oslo. När vi satt på planet var vi fortfarande iskalla och inte det minsta nervösa, men när vi väl var i Norge och satt på expresståget mot Oslo började vi skratta åt precis allt. Kanske berodde det på att vi var väldigt trötta, eller att vi har åkt till ett annat land (knappt), utan att veta vart vi ska bo, eller vart vi ska jobba. Vi kom även på att vi måste köpa oss en varsin tallrik, samt ett par bestick. Vad ska vi annars äta på? hahaha.

Hur som haver så bor vi just nu hos Linus Alsing som mer än väl har tagit hand om oss. Han mötte upp oss på Oslo central (sentral här i grannlandet), tog hem oss, hällde upp ett glas vin och gav oss till och med sitt tjockaste täcke. Vilken kille va? TACK Linus för att vi får sova här ett tag!

Senare ikväll ska vi försöka ta oss ut till IKEA och införskaffa oss några nödvändigheter. På återhörande mina vänner. Följ gärna med här på min/vår resa här i Oslo samt vidare på nya äventyr. Jag ska försöka få Elin att gästblogga oxå!

Det blev ett lätt val. Jag tog den billigaste kostymen ;)



Här med min bästa powerpuffpingla ♥

Ikväll är det kårkväll eftersom det är n0llning. Jag funderar på att gå dit nykter för att träffa alla galna människor innan man drar iväg mot nya äventyr. Det är superhjältetema som gäller..vem ska man vara?

 
 

Min första gästbloggare heter Pär Lundmark. Detta är en berättelse han skrivit förr som jag fann så sjukt rolig så jag ville ha med den i bloggen. Läs och njut! (skadeglädjen är den samma glädjen)

Dagen börjar som vanligt med att jag vaknar, rätt så pigg ändå, ungefär en halvtimme innan väckaren. Kollar på klockan och konstaterar att jag kan sova en stund till. Då alarmet går av vid klockan 6 så vaknar jag och är trött som ett kadaver.

Till saken hör att jag är arg som ett bi varje morgon när jag vaknar och det sista jag vill är att höra uppmuntrande ord som "God morgon" eller "Kan du skicka mjölken?". Iaf så hör jag hur farsan är ute i köket och håller på att koka sin gröt.
Går till köket, likt en skadeskjuten tapir, och börjar sleva i mig av en tallrik flingor och mjölk. Gör efter det nyponsoppa (lunch), för att tillsist dricka en kopp kaffe och ögna igenom dagens Norran.
Trots att baba ganoush sitter mitt emot mig så säger ingen av oss ett enda ord under hela frukosten.

Efter diverse morgonbestyr så går vi till bilen och börjar bege oss mot skogen där vi ska fortsätta på ett område där vi varit i ungefär 1,5 vecka. I mitt huvud rör sig tankar som förklarar för mig att vi mest troligt kommer att hinna klart med det idag och jag blir, för första gången sen jag vaknade, lite glad.

Under en, förutom lite fniss till Jonatan Unge`s dillande, knäpptyst färd till skogen så börjar hjärnan vakna till liv och jag känner mig faktiskt lite glad. Glädjen beror nog mest på att vi kommer att bli klara under dagen.

Det jobbiga med detta skogsbestånd förutom själva röjningen är att det är helvetiskt långt att gå, då det ligger en bra bit ifrån närmsta väg.

När jag kommit ut till skogen, kört en tank (ca 55 min), tankat och ska börja köra igen så märker jag att fjädern till startsnöret är trasigt, varpå det inte går att starta sågen.
"Jaja", tänker jag. Då får jag gå och hämta reservsågen som ligger, vad som känns som en evighet bort. Men med ett fortfarande ganska bra humör så börjar jag att vandra i bilens riktning där reserven ligger. Jag tar även med den trasiga sågen som jag brukar använda. Väl framme så tar jag reservsågen och börjar traska tillbaka mot punkten där jag slutat senast.

När jag efter ca 10 minuters promenerande med en 10kg såg i handen kommer fram och ska börja så startar inte aset, . Det betyder att jag har gått denna bit i onödan. Börjar fundera på vad jag nu ska hitta på, när ingen av sågarna går att starta. Jag bestämmer mig för att gå bort till min far och fråga om vägledning i livet.

Väl framme frågar jag vad han tycker jag ska göra (börjar vid det här laget bli lite irriterad). Han säger åt mig att jag kan gå till bilen och hämta verktygen och försöka fixa det, annars köra hem och hämta min farbrors röjsåg.

Så jag går den hysteriskt långa vägen till bilen bara för att märka att verktygen inte är med, ligger i min brors ryggsäck som är hemma. Hittar iaf något som skulle kunna hjälpa mig att lösa problemet, provisoviska verktyp typ. Går tillbaka till sågarna och försker mecka lite, men man kan lugnt säga att det sket sig ordentligt då "verktygen" inte räckte till på långa vägar.

"Drule" tänker jag, nu rätt så irriterad. Bara att gå till bilen igen och åka hem och hämta farbrors såg så man då får något gjort idag iaf.

Väl hemma, för att hämta sågen, märker jag att Tess, familjens katt, har fångat sin första fågel. Word up Tess :D.

Jaja, kör iaf tillbaka de 4 milen till skogen, går marathonsträckan till röjningen. Drar igång farbrors såg och tänker att, äntligen kan vi göra klart den här skiten.

Det som då händer måste vara historiskt.
Farbrors såg visar sig vara något fruktansvärt seg, ja något horibelt seg.

Om ni tänker er att Usain Bolt möter Gandalf the grey i 100m löpning, Bolt är min vanliga såg och Gandalf är farbrors såg. Eller att Järvsöfax tävlingstravar mot en käpphäst. Eller en formel 1 bil mot min volvo 240...

Ja ni förstår säkert. Detta gjorde iofs att jag skrattade åt allting resten av dagen som ändå slutade bra med att vi hann klart efter att ha gått ungefär halvvägs runt jorden, kändes det som, bara pga otur.

Så kan en dag i skogen se ut, om inte haspeln är på.... / Pär Lundmark

Nu ska jag och syrran in till stan för att hjälpa pappa inne på Tempo. Varje vecka plockar dom ihop varor åt gamlingar som inte kan handla själva. Efter ihopplocket körs varorna ut till kunderna. Detta är mycket populärt och har så stor efterfrågan att det ibland inte hinns med bland allt annat som ska göras i en butik. Där kommer jag och Sofie in i bilden. Tempo tempo, och så är varorna ihopplockade ;)

Sofie försvinner ibland, och när jag hittar henne så sitter hon såhär i ett hörn:

Men du, syrran skrev ett krya-på-dig-inlägg till mig och fasen vad frisk jag blev!

HAHAHAHAHA, bästa filmen ever made kan tyckas av vissa, andra förstår inte vad som är roligt. Jag älskar den här typen av humor iallafall. Se och njut!

Nu ska jag snart åka in till Söderhamn för att umgås med min ljuvliga Anna. Jag ska även hämta min syster Sofie på tågstationen i ljusne. Visst är hon sjukt vacker min syster! Kommer få världens finaste bebis! ♥

Nu börjar det närma sig! Elin och jag sitter hemma i sandarne nu (fulla av tårta och paj tack vare mammas birthday) och planerar så det ryker ur både öron och datorer. Känner mig så otroligt taggad på allt vad livet har att erbjuda just nu!

Ett extra grattis till min kära mor oxå. GRATTIS! ♥


 
Snart sitter vi på tåget igen
♥

Nu ska jag iväg och hämta Carro + hennes bill uppe på högskolan. Kan inte fatta att det har gått ett år sedan det sist va nollning. Catch y'all later!

När våran lillkusin Nils tog studenten så va vi tyvärr rätt många som inte kunde närvara. Sanna (den fulaste på bilden) kom på en briljant idé och här är resultatet:

Idag är det alltså måndag, första dagen i många människors nya liv. Idag börjar många skolan, vissa kanske börjar på ett nytt jobb, andra kanske ska börja motionera. Vad gör jag den här måndagen då? Jag föll tre steg tillbaka i min förkylning, nu har snoret börjat rinna igen. Härliga måndag!

I helgen har jag haft min kära kusin Petter på besök. Han tog bilen från Örebro och gasade upp mot Gävle till att börja med, väl här hämtade han i princip (efter 1 timmes klädval) upp mig och vi åkte vidare mot  Sandarne, Söderhamn. Hemma åt vi tacos med Paulina och Johanna, mina vapendragare de senaste veckorna, och hade en liten mysfest på fyra pers i kitchen de Sjögren/Lundmarks casa. Vi lekte lekar, käkade chips, spelade musik, men framförallt skrattade. Tokiga tokiga människor! Petter har alltid något roligt att berätta och det skapas alltid roliga minnen tillsammans med honom. Det jag minns mest från helgen är:

Paulina - "Hugh Hefner!!!" (Johanna beskrev Heath Ledger i en utav våra lekar)
Johanna - "Kötta rakt fram här bara" (Beskriver vägen för Petter)
Mamma - "Japp, både framifrån & bakifrån" (Petter frågar mig om vi ska bumpa filer mellan telefonerna genom att säga: "ska vi bumpa", mamma svarar som vanligt på nåt helt annat, i detta fall lite sjukt olägligt)

Här kommer några bilder:

 
 

Jaha, nu har jag blivit hes oxå, typiskt. Jag är så trött så trött efter helgens bravader att jag inte orkar skriva ett ord till.

Nuså äntligen (vem bryr sig tänker ni) kommer bilderna från Köttfesten 2010. De finns redan på facebook så det kanske inte är någon nyhet för vissa. Enjoy!

   
   
   
     
   
    
   
   

Nu har Therese åkt hem och jag ligger i sängen och svettas som den sjukling jag är. Gissa vad hon hade med sig när hon kom i tisdags? Jo det ska jag tala om: Hon hade födelsedagspresenter till mig! Dock fyller jag inte år förrän om en månad, men då vi inte kommer ses då hade hon köpt presenter till mig innan. Hon hade även presenter som hon aldrig gav mig förra året! haha, snacka om att bli bortskämd, nuförtin som jag inte ens väntar sig presenter (som man gjorde förr menar jag).

Dessa är något av favoriter:

 

..mobbad!

Therese är här hos mig och det är underbart, men när Filippa kom så är jag inte lika glad längre. Jag älskar dessa båda (på tu man hand) men tillsammans är dom monster! Just nu står dom i köket och pratar om att det finns ett sätt att beskriva mig - det kan hända vad som helst när som helst, hur som helst, ingen styrsel, ingen rutin. TACK babys! Älskar er med. NOT

Nu har jag inte mycket tid på mig innan det blir ny dag. Dt är viktigt att inlägget kommer upp idag den 17e aug. Varför? Jo för idag är det min bästa syster Sofies 27årsdag!!

STORT grattis till min kära syster, älskar dig!

 

Solen sken, jag var så bra humör, jag köpte frukost på hemköp och tog med till Boulongern. Jag köpte även 3 st feta nybakade bullar som jag ville bjuda Alex och Sofie på bara för att jag tycker om dom så sjukt mycket. Vi sitter på en filt i solen och har det bra, pratar om livet och om mina planer om att eventuellt åka till Mexico. Konversationen löd till en början ungefär såhär:

Carro: "Åh, det kommer bli hur bra som helst! Då kommer jag lära mig spanska skitbra!"
Alex: "Ja, det blir nog bra det.."
Carro: "Fatta att det kommer vara varmt och sol och jag kommer plugga på distans!"
Alex: "Mmm.."

Sen löd konversationen exakt såhär:
Alex: "Men hur länge tänker du vara borta egentligen?"
Carro: "Ja, men det är ju det som är så himla bra, jag kan vara borta hur länge jag vill!"
Alex: "Men vi vill inte att du ska vara borta alltför länge för i februari kommer du bli moster."

Jag grät i säkert en kvart, sen fick jag fram ett "va?", sen grät jag i en kvart till. Det va en vacker konstig känsla som jag aldrig kännt förut, jag tror inte jag har varit så lycklig nångång i hel mitt liv, på ett sätt som jag som sagt aldrig kännt förut. Jag kan nog fortfarande inte beskriva det, eller fatta det. Men det är sant:
JAG SKA BLI MOSTER
♥


Bara för att Sofie är så vacker på denna bild.
Älskar dig så mycket!

Köttfesten har kommit tillsitt slut. För i år såklart! Nästa år slår vi till med en minst lika lysande fest och jag längtar redan dit. Årets parthay var mycket mysig med folk som kom från allt mellan Göteborg till Umeå (tror de är Umeå Krantz pluggar i, rätta mig om jag har fel). DEN NI! Bilder kommer så fort syrran eller någon annan lagt upp, jag hade som vanligt inte med mig kameran. Men tack alla inblandade för en lyckad kväll, jag trivdes!

Nu ska jag snart hem till Paulina och göra ett nytt försök till lite fest med henne Emma och Johanna. Puss&Kram

Kommer imorgon att lägga upp ett inlägg som för mig betyder väldigt mycket, håll tillgodo.

Vissa människor är mer ärliga än andra. Barn till exempel är väldigt ärliga, vilket innebär att de vuxna människor som har en nivå som ett barn alltså också är ärliga. De säger sånt som vi andra inte vill säga, men kanske tänker. Håller ni med om det här?

Jag: X..snart kommer Anna. Hon ringde och berättade att hon var påväg.
X: Jaha, hon är påväg..okej.
Jag: Ska vi duka fram smårgåstårta så du kan bjuda henne?
X: Har hon nåt paket med sig då?
Jag: Inte vet jag, det kanske hon har. Vad tror du? (jag visste att hon hade present med sig)
X: Ja, det är ju min födelsedag ju..
Jag: Får hon ingen smörgåstårta om hon inte har present med sig?
X: Nej.

Haha jag älskar mitt jobb!

X och Anna heter egentligen något annat.

Den här gången handlar det inte om min mamma, utan om att alla verkar älska sin mamma. Eller om fulla människor och roliga konversationer.

Eva kom ju till mig i fredags, därmed kunde jag inte få en bättre start på helgen. Vi tog igen en massa förlorad tid innan vi gick ut. Vi råkade ta igen lite för mycket tid hemma så vi kom inte ut förrän vid 23tiden på kvällen och då va det bara McDonalds som hade öppet och serverade mat. Nåväl tänkte vi och beställde två menyer. Kassören var en feeder och gav oss plusmenyer även då vi inte bett om några sådana. Men gratis är ju gott så det mesta gick i tyvärr. Våra moves på slickens (uteställe - heartbreak/slick city - i gävle) dansgolv blev inte som de brukar, båda, men framförallt Eva fick en otrolig magknip. Min mage är förmodligen van med skitmat och blev inte lika chockad som Evas.

När stället stängde, eller lite tidigare, så gick vi ut på stadens torg. Attans vad svart det är på nätterna nu, det är verkligen inte sommar längre, eller den börjar åtminstone ta slut. Även då det är svart så är det iallafall ganska varmt fortfarande, så vi satte oss i de nya stolarna som byggts på Gävles torg. Där några killar och två tjejer fram för att fråga om vi ville med på efterfest. Både jag & Eva va nyktra, samt att jag skulle upp och jobba så vi va inte ett dugg sugna på efterfest. Däremot stog vi och pratade ett tag med en kille som va väldigt rolig, tror inte han fattade själv hur rolig han va. Såhär såg konversationen ut ungefär:

Han: "Ska ni med på efterfest? Det är värsta poolen och allt"
Vi: "Haha, nej tack, vi ska faktiskt hem och sova nu...tråkiga va?!"
Han: "Aah, ska ni med då ällä?" Han pekar på Eva och säger: "Du ser ut som ett ex till mig, Frida heter hon..skitsnygg. och du (pekar på mig) ser ut som Malin". Han fortsätter fråga mig: "Har du vart med i någon dokusåpa, jag känner igen dig som fan"
Eva svarar: "Supersize me"
...
Han fortsätter: "Ska ni med på värsta efterfesten..vi har pool och allt"
Vi: "Nej tack det är faktiskt bra, men ha så kul" (försöker avsluta)
Han: "Vad va det ni hette nudå?"
Eva: "Första kvinnan på jorden.."
Han: "Kerstin!"
HAHA
Detta hör en utav tjejerna och säger:
"Naaaaaw vad gulligt, hans mamma heter Kerstin!"
Han: "Min mamma heter Ann-Louise..?"

Med ett leende på läpparna vandrar jag & Eva hemåt i den mörka men ljumma sommarnatten med vetskapen om att ett gäng roliga människor skulle hoppa i fjärran höjders utomhusbassäng. Därav värsta poolen.

Jag jobbar natt, därför jag är vaken nu. Godmorgon alla fina, när ni vaknar ska jag hem och sova. Woho!

Jag älskade att ha Eva här. Nu har hon åkt min fina prinsessa, och även om inte allt blev som vi tänkt oss så har vi ändå fått spendera tid tillsammans. Förlåt för både det ena och det andra Eva, du vet vad jag syftar på..

Nu ska jag använda bloggen till det syfte jag startade den: att få skriva av mig. Jag som inte skriver dagbok måste få skriva här. Eva ska få ett eget inlägg en annan dag för nu finns det inte så mycket jag vill dela med mig av utav helgen, men en sak som hände i fredags ska jag berätta om senare. Just nu är jag bara väldigt irriterad på människor som inte bryr sig om sina familjer. När någon fyller år kan man väl för faan dyka upp och säga grattis iallafall när man vet hur mycket det betyder för den personen. Om man ändå inte hälsar på mer än högst en gång per år. (!!)

Vill inflika att folk inte ska bry sig så mycket om andra. Låt oss sköta detta själva. Vi är vuxna människor..trodde jag iallafall. Näe men annars mår jag bra. Går delad tur idag så jag har nyss kommit hem, åker tillbaka till jobbet vid 16, sen stannar jag där till 22, så det kommer inte upp något mer idag.

Det är alltid en person som är in på min blogg efter klockan 12. Alltså varje dag är denna någon in, aldrig noll, aldrig 2, aldrig fler..ni fattar..alltid 1. Det fascinerar mig...vem är du?

Carolina Kaustinen = Kaos = Kaus. Här är bilder från födelsedagen i lördags. Har lånat korten av Carlos(killen i vit/rödrandigt) Tack för det C.

   
     
 
       
   
Klicka på bilderna för att få dem större.

Nu ska jag sova efter en helkväll med Kustinen. Vi åt seriöst typ 2 kg tacos var. Fattar inte att jag lägger upp bilden ens, men ja. Nästan allt gick i. Tyvärr.

Mamma och jag har varit sjukt effektiva idag! Grymt jobbat, extra stort tack till mamma! ♥

Vi avslutade dagen med en välförtjänt pizza på Kungshallen, nu ska vi sova och imorrn drar vi till....


Oh yeah, IKEA.

Min käre mor är påväg till Gävle. Hon är världsbäst min mamma. Bara så ni vet!

Så ser min vardag ut nu, och helgen för övrigt. Filippa kom förbi i fredags, slingade håret på henne. Emma kom, vi käkade tacos och gick ut på en kvällspromenad, hem igen för att snacka lite skit och sedan sova. Vaknade, åkte till jobbet, kom hem, svidade om och åkte till Carros 23årsfest. OJ vad skoj det va att träffa alla tjejerna igen, Rougui va hemma från Sthlm och vi har inte setts sedan tunntömningen (alltså innan skolan slutade i Maj). Här är några utav tjejerna från festen, fasen vad alla är fina! Bilder kommer sen, när jag hittar några, min kamera fanns tyvärr inte med. Annars så har jag precis blivit människa igen, därav den dåliga uppdateringen, samt att jag jobbade till 22 igår. På återhörande!

  
 

Tack för en lyckad kväll mina fina pinglor!