♥ Veckans Vän ♥
Anser att veckans vän är viktigare än att berätta om helgen så därför prioriterar jag det inlägget först!
Vi har gått på otaliga promenader i skogen och pratat i flera timmar. Vi har färgat håret, och klippt varandra, vi har skrattat, vilket vi gör varenda gång vi ses och vi har gråtit. Rastat Stina eller kollat på film, hur som helst har vi gjort det tillsammans. Hur som helst finns det inget man inte kan göra tillsammans med Moa.
Vi har pratat om allt mellan himmel och jord, vi har upplevt en massa saker tillsammans och det jag gillar mest med Moa är hur vi kompletterar varandra. När hon är för försiktig, eller osäker så är jag trygg och spontan, och när jag är deppig och ledsen, så är hon en av få som kan få mig på bra humör!Vi har varit tillsammans genom svåra stunder och enkla stunder.
Saker och ting förändras, efter 3,5 år så tog det slut mellan mig och björn. Jag och Moa gick ut på den obligatoriska promenaden för att prata om vad som hade hänt. Det tog oss en och en halv timme att gå en sträcka som tar tjugo minuter, aldrig någonsin har vi gråtit så mycket och så länge. Trots all den sorg som både hon och jag bar på så kunde vi känna oss trygga när vi var med varandra och känna tryggheten att vi aldrig, aldrig någonsin kommer att glida isär. Aldrig någonsin kan man förlora en syster, för hon kommer alltid att finnas kvar i mitt hjärta, och så länge som vi lever, i varandras liv på ett eller annat sätt.
Sen vill jag bara tillägga att hon är världens vackraste/snyggaste människa och att hon fyller 18 år om mindre än en månad! Grattis skitunge!
Moa Signe Maria Sundkvist - 920318
För ganska precis, om inte exakt fyra år sedan kom Moa in i mitt liv. Hon var 14 år och väldigt blyg...framförallt otroooligt söt! Hon fanns med i den familjen jag fick då jag träffade Björn. Det är en familj som jag alltid känt mig välkommen i. Bosse, Monika, Moa & Stina var min andra familj. Aldrig någonsin har Moa varit ett irritationsmoment (ni vet väl hur det kan vara när man är nykär och vill vara själv). Kanske mestadels för att vi inte var intressanta för henne då hon hellre var ute med Sofie, Emelie, Johannes och de andra som bor på Klippvägen.
Något år senare började Moa gymnasiet, hon hittade utanför gatan, hittade nya vänner (men behöll självklart de gamla trofasta ändå), fann nya möjligheter och började intressera sig för killar. Killar hade tidigare varit totalt ointressanta, eller så hade hon inte tillräckligt förtroende till mig för att berätta om sådana saker. Men då hon började gymnasiet fick vi en alldeles speciell relation. Det var då hon blev min ögonsten, min sötnos, mitt hjärta och min andra hälft som ingen fick trampa på och allt vad det innebär att vara systrar.
För ganska precis, om inte exakt fyra år sedan kom Moa in i mitt liv. Hon var 14 år och väldigt blyg...framförallt otroooligt söt! Hon fanns med i den familjen jag fick då jag träffade Björn. Det är en familj som jag alltid känt mig välkommen i. Bosse, Monika, Moa & Stina var min andra familj. Aldrig någonsin har Moa varit ett irritationsmoment (ni vet väl hur det kan vara när man är nykär och vill vara själv). Kanske mestadels för att vi inte var intressanta för henne då hon hellre var ute med Sofie, Emelie, Johannes och de andra som bor på Klippvägen.
Något år senare började Moa gymnasiet, hon hittade utanför gatan, hittade nya vänner (men behöll självklart de gamla trofasta ändå), fann nya möjligheter och började intressera sig för killar. Killar hade tidigare varit totalt ointressanta, eller så hade hon inte tillräckligt förtroende till mig för att berätta om sådana saker. Men då hon började gymnasiet fick vi en alldeles speciell relation. Det var då hon blev min ögonsten, min sötnos, mitt hjärta och min andra hälft som ingen fick trampa på och allt vad det innebär att vara systrar.
Sedan dess har vi suttit ihop.
Vi har gått på otaliga promenader i skogen och pratat i flera timmar. Vi har färgat håret, och klippt varandra, vi har skrattat, vilket vi gör varenda gång vi ses och vi har gråtit. Rastat Stina eller kollat på film, hur som helst har vi gjort det tillsammans. Hur som helst finns det inget man inte kan göra tillsammans med Moa.
Vi har pratat om allt mellan himmel och jord, vi har upplevt en massa saker tillsammans och det jag gillar mest med Moa är hur vi kompletterar varandra. När hon är för försiktig, eller osäker så är jag trygg och spontan, och när jag är deppig och ledsen, så är hon en av få som kan få mig på bra humör!Vi har varit tillsammans genom svåra stunder och enkla stunder.
Saker och ting förändras, efter 3,5 år så tog det slut mellan mig och björn. Jag och Moa gick ut på den obligatoriska promenaden för att prata om vad som hade hänt. Det tog oss en och en halv timme att gå en sträcka som tar tjugo minuter, aldrig någonsin har vi gråtit så mycket och så länge. Trots all den sorg som både hon och jag bar på så kunde vi känna oss trygga när vi var med varandra och känna tryggheten att vi aldrig, aldrig någonsin kommer att glida isär. Aldrig någonsin kan man förlora en syster, för hon kommer alltid att finnas kvar i mitt hjärta, och så länge som vi lever, i varandras liv på ett eller annat sätt.
Sen vill jag bara tillägga att hon är världens vackraste/snyggaste människa och att hon fyller 18 år om mindre än en månad! Grattis skitunge!
Tack för att du finns!
♥
När Moa gillar en låt kan hon lyssna på den minst 10 gånger i rad...undrar vem hon är släkt med?
♥
När Moa gillar en låt kan hon lyssna på den minst 10 gånger i rad...undrar vem hon är släkt med?
Kommentarer
Postat av: SaraL
Vilken otroligt fin tjej. älskar håret och ögonen :)
Postat av: Carro
Sjukt vacker! :)
Postat av: Moa Sundkvist
Du är så jävla underbar Carro! Du skriver så varckert så jag börjar gråta! Jag älskar dig <3
Postat av: Carro
Det tog sån otrolig tid att lägga upp bilder och sånt igår så tyvärr så blev det inte så många som jag hade viljat. Sen dom jag tog från din bdb fungerade inte :( Men du fattar nog ändå att jag älskar dig utan en massa bilder ;)
Postat av: Moa
Bilder eller inga bilder, det spelar absolut ingen roll, vi kommer alltid att finnas för varandra!
Trackback
